Ukrainsk balett och ungersk kulturpolitik.

Jag skrev ju för några veckor sedan ett blogginlägg om Nötknäpparen till Domino Dancing. Den blev grunden för en artikel om balett och ungersk kulturpolitik som Tidningen Kulturen nu har publicerat. Trevlig läsning!

Imitation utan allvar.

Idag är en sådan där dag då jag inte försöker ta mig själv på så stort allvar. Jag jobbar för att de dagarna ska bli fler och fler. Allt blir liksom lite lättare då. Därför bjuder jag idag på ett frågeformulär som jag hittade i den svenska blogosfären, från Mymlans blogg som i sin tur hade snappat upp den från en annan blogg av en man som jag aldrig har hört talas om. Men kanske att han är känd i Sverige denne Andreas Ekström? Det är väldigt många frågor, så jag säger som Andreas, välj några eller stäng fönstret nu. Eller läs allihop om du inte har något bättre för dig.


1. Hur gammal är du?
32

2. Hur gammal känner du dig?
Som 32

3. Vad har du gjort i dag?
Lyssnat på radio och därmed funderat på vilken buzz den franska juristen och filosofen Marcela Iacubs kommande bok om hennes relation med Dominique Strauss-Khan kommer att få. Hon utvecklar en teori om honom som halv gris, halv man. DSK har redan svarat surt.


4. Vilken film såg du senast?
Kyss mig. Det är så den heter tror jag? Jag gillade den.

5. Vem ringde du senast?
En tjej jag jobbar med som behövde ett telefonnummer till en lärare.

6. Är du besatt av någonting?
Skulle väl vara mig själv då. Av att vara harmonisk. Vilket är mycket lättare vara när jag inte känner mig så besatt av mig själv.

7. Är du rädd för blod?
Nja. Beror på i vilka mängder.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu?
Jobbet. Sitter på mitt kontor med utsikt över en parkering. Här är ljust och ganska så trevligt.  Solen skiner och himlen är blå. Men parkeringen är grå.

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige?
Eh. Olof Palme. Ingvar Carlsson, Carl Bildt. Torbjörn Fälldin. Gösta Bohman? Usch. Jag kommer ju inte ens ihåg vad Palmes föregångare hette. Och Göran Persson hade jag hunnit glömma bort. Men jag kan definivt nämna fem franska presidenter under 1900-talet: Charles de Gaulle, François Mitterand, Jacques Chirac, Georges Pompidou, Valéry Giscard d'Estaing. Det blev sex.

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga?
Nej. Tage Erlander och Per Albin Hansson

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?
Svart och mörkblått.

12. När vaknade du i dag?
Strax innan klockradion satte igång vid halv 8.

13. Vilken är din favorithögtid?
Har ingen speciell. Men jag tycker det är trevligt att fira jul.

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Helt ok där jag är. Men annars på en uteservering i Neapel där jag äter pasta och pasta och pasta och låtsas att jag kan napolitanska för att förstå vad alla runt omkring mig säger.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till?
Oj vad svårt. Kanske Gekås i Ullared.

16. Hur vill du tillbringa din pension?
Med att fortsätta göra sådant jag tycker om att göra.

17. Vad lyssnar du på just nu?
Röster från parkeringen. Min kollega som mumlar för sig själv. Men jag lyssnar inte egentligen. Bakgrundsljud.

18. Har du någon gång brutit ett ben?
Nej.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl?
Yoghurt, hela tomater i burk, kaffe, mjölk, lök.

20. Vem är din favoritkändis?
Jag passar. Kommer inte på någon just nu. Eller jo. Erica Jong kan få kvala in.

21. Vad är du på för humör just nu?
Lite mellanhumör. Lite seg och lätt huvudvärk men vid gott mod.

22. Vilka världsdelar har du varit i?
Syd-Amerika, Central-Amerika, Sydost-Asien

23. Snarkar du?
Händer ibland tydligen.

24. Vilka yrken har du provat på?
Servitris, kock, bartender, diskare, telefonoperatör, guldköpare, rastvakt, kontorsråtta, kulturarbetare, översättare, seminarieanordnare, transkribent, intervjuare, projektledare...

25. Hur går du helst klädd?
Bekvämt och snyggt.

26. Vilket stjärntecken är du född i?
Tvillingarnas. Stämmer väl in, det här med dubbel natur och dubbel personlighet. Som hos de flesta egentligen. Men jag kan rättfärdiga det med att jag i alla fall tillhör det stjärntecken det är typiskt för.

27. Vilket är ditt favoritgodis?
Saltlakrits. I brist på saltlakrits där jag bor funkar även sötlakrits.

28. Vad sa du senast?
Till min chef att det heter kvinnors plats i samhället och inte kvinnans plats i samhället. Apropå vårt  program för skolprojekt nästa läsår, det bådar gott!

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
På låg och mellanstandiet var det allt. Sen blev det nog svenska och samhällskunskap.

30. Vad har du på dig just nu?
En ovanlig klänning för den är beigebrun och inte svart.

31. Vilken är din favoritaffär?
Monoprix (mataffär) och Comptoir des mots (bokhandel)

32. Vad har du för storlek i kläder?
Medium för det mesta.

33. Vad har du i dina fickor?
Har inga fickor på den här klänningen.

34. Vad köpte du senast?
Äppelkompott på Franprix

35. Hur många gånger har du flyttat?
Jättemånga gånger. Säkert 15. Minst. Men de senaste 2,5 åren har jag bott i samma lägenhet i samma stad.

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med?
Jag hoppas jag aldrig blir fast ensam på en öde ö trots min överlevnadsinstinkt.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Just nu varken eller. Men tycker om att gå upp tidigt om jag har sovit bra.

38. Senaste filmen du såg på bio?
Oj oj det var så länge sedan jag var på bio. Det kan ha varit Les intouchables. En oväntad vänskap som den har blivit översatt till på svenska. Biobiljetter är tyvärr en utgift jag har varit tvungen att spara in på. Men jag önskar att jag snart börjar gå på bio igen.

39. Har du blivit sydd någon gång?
Ja, i foten. Det var en fruktansvärd upplevelse. Jag tackar fortfarande Annie som stod vid min sida på det thailändska sjukhuset.

40. Har du någon gång badat naken utomhus?
Ja några gånger tror jag bestämt.

41. Vad åt du till frukost?
Min ständiga yoghurt med äpple och müsli.

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan?
Student vid Malmö Högskola med stora ambitioner om livet. Trodde jag var odödlig och att det var bäst om alla gjorde som jag. Pendlade mellan Frankrike och Sverige.

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning?
Ja, två gånger. En gång på en 90-väg då jag körde i 100. Det var dimma och regn och Rebecka och jag ville bara komma fram till klipporna i Normandie. Nästa gång var på en motorväg in mot Paris, jag körde i 100 istället för i 90. Böter och prick i körkortsregistret. Har för övrigt berättat om det första äventyret här och här

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig?
Min konstnär som ställde sina innetofflor på tröskeln så jag kunde ta på dem på mina kalla fötter när jag kom ut ur badrummet.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover?
Avstängd i köket.

46. Vad var det sista du åt?
Haha säger som Mymlan, det sista hoppas jag att jag ännu inte har ätit, men det senaste jag åt var frukosten.

47. Vem är världens vackraste kvinna?
Det vet jag inte om jag kan svara på. Men Catherine Deneuve kanske. Eller Frida Kahlo.

48. Är du blyg?
Ibland ja. Ibland nej. Beror på dagsformen. Men oftast inte. Eller så är det rädd jag är ibland.

49. Vilken var den sista konserten du var på?
Samma som i frågan om det sista jag åt... Den senaste konserten jag var på var El Perro del Mar. Men nej, jag var ju på julkonsert i Madeleine-kyrkan och lyssnade på svenska och franska små barn som sjöng julsånger.

50. Vad heter du i andranamn?
Irén. Efter min farmor.

51. Har du varit med om en bilolycka?
Nja. Men jag blev lite lätt påkörd på rumpan av en bil när jag böjde mig ner för att knyta skorna en gång.

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet?
Ja. Eller beror på hur man ser det. Mina känslor är det ju bara jag som kan veta hur de känns. Även om jag ibland försöker förmedla dem.

53. Vilken är den roligaste träningsformen?
Träning har jag tyvärr aldrig sett som något roligt. Men jag gillar att cykla.

54. Har du några husdjur?
Nej, tvi vale.

55. Vill du gifta dig?
Jag är väldigt ambivalent inför den här frågan. Ja och nej. Mina känslor vill gifta sig (någon inpräntad normerad romantism) men inte mitt resonemang (äktenskapet känns förlegat och är ett gammal kvinnoförtryck). Ibland vill mina känslor inte gifta sig (mer romantiskt att bara vara ihop än att ingå ett kontrakt) och ibland resonerar jag att ingå äktenskap kan vara bra (på ett juridiskt plan om man har barn och så).

56. Var växte dina föräldrar upp?
Mamma i Veinge utanför Laholm, pappa i Hatvan en bra bit bort från Budapest.

57. Har du någon gång ringt polisen?
Ja. När jag blev lurad på pengar av en bedragerska vid disken på svenska caféet i Paris.

58. Har du svenskt ursprung?
Ja, men inte bara. En stor del av mig är ungersk. Finns lite tyskblod i släkten också. Och man kan säga att jag har fått en del nordamerikansk ursprung då många släktingar på mammas sida utvandrade i början av 1900-talet.

59. Har du, eller har haft, något smeknamn?
Har varit några olika. anna mesig, anna delamesej, anoushka, marci, ödönke, anna mesagge, annapanna, pandan, mezey.

60. Vilka är dina största svagheter?
Att länge ha trott att jag bara är stark.

Bakslaget eller rätten till byxa bis

Alltså det här om utvecklingen i Frankrike. Mycket är bra men ännu mer är under all kritik. Jag planerar att vidareutbilda mig inom journalistik (mycket som ska klaffa för att det ska gå vägen men jag hoppas på det bästa...) och under mina efterforskningar har jag trillat över en utbildning som gör att jag undrar om de ens försöker i det här landet.

Ecole supérieur de journalisme de Paris, en tämligen välrenommerad journalistskola, erbjuder en ett-årig utbildning i "Presse et médias féminins", alltså "Press och feminin media". Under ett läsår studeras "specifika aspekter" av den kvinnliga pressen och av modemagasinen. Undervisningen ringar in några specialområden: mode, skönhet, smink, familj, barn, hälsa, psykologi, relationer, livsstil och så vidare. Den långa listan av lärare består enbart av kvinnor med undantag av en man som bland annat arbetar på radiokanalen "Chérie FM", den första musikradion riktad till kvinnor. Jag får rysningar. Existerandet av en sådan här utbildning känns som ett enormt bakslag. Till på köpet är den NY!!! Att i infinito förstärka vad och vem kvinnor bör vara är mycket tröttsamt.

Jag behöver väl knappast tillägga att jag inte söker in till den här utbildningen.

Rätten till byxor.

Att saker och ting tar tid i Frankrike har jag aldrig förnekat.

Så därför kanske jag faktiskt inte blir förvånad över att kvinnor sedan 31 januari 2013 har laglig rätt att bära byxor. Fram till dess var det alltså straffbart för parisiska kvinnor att gå klädda i långbyxor. Detta dekret har ju varit bortglömt sedan länge och ingen höjer på ögonbrynen ens om de ser kvinnor i byxor. Men ändå.

För att gå tillbaka dit det en gång började...

Den 7 november 1880 signerade polisen i Paris ett dekret som bestämde hur kvinnor skulle vara klädda.

Les femmes ne puissent quitter les habits de [leur] sexe que pour cause de santé". Toute femme qui, après la publication de la présente ordonnance, s'habillerait en homme, sans avoir rempli les formalités prescrites, donnerait lieu de croire qu'elle aurait l'intention coupable d'abuser de son travestissement et serait transférée aux services de la préfecture de police

Fritt översatt står det ungefär så här:

Kvinnor får enbart klä sig i andra kläder än vad deras kön tillåter om hälsoskäl finns. Kvinnor som, efter utgivandet av detta dekret, klär sig som en man, utan att uppfylla formaliteterna, ger anledning att tro att hon har för avsikt att missbruka transvestism och kommer att bli vidareskickad till polisen.

Det har under de senaste åren gjorts några försök att stryka detta förbud ur lagen, men utan större framgång. Byxförbudet avfärdades som "juridisk arkeologi" och var ingen prioritet. När ministeriet för kvinnliga rättigheter etablerades på nytt i maj förra året kom byxförbudet upp på den politiska agendan igen.

Det har nu tack och lov blivit lagligt för kvinnor att klä sig i långbyxor.

Sen kan man ju fråga sig hur fria kvinnor är när det gäller att välja sina kläder. Iklädd en blommig klänning fick bostadsministern Cécile Duflot i somras till exempel stå ut med att bli visslad efter i riksdagen. Och enligt lagen om arbetsrätt har arbetsgivaren fortfarande rätt att tvinga kvinnor att bära kjol om denne tydligt kan rättfärdiga anledningarna. Hm.